Selektiv mutism

Information om selektiv mutism
Selektiv mutism räknas som en ångestdiagnos. Ofta innebär det att barnet har ett normalt fungerande språk och kommunikation i vissa miljöer med vissa personer, såsom till exempel familjemedlemmar i hemmet, men uppvisar nedsatt språk eller kommunikation i andra miljöer och/eller med andra personer. Det är vanligare bland flerspråkiga barn men beror inte på att barnet är flerspråkigt. Barnets oförmåga till språk/kommunikation är sammankopplat med starkt obehag för barnet och beror således inte på att barnet inte vill tala utan den ångest den sociala interaktionen ger. Att försöka få barnet med tvång att prata i situationer barnet är tyst ger därför ofta motsatt effekt. Cirka en procent uppfyller kriterierna för diagnosen och det är något vanligare bland flickor än pojkar. För många debuterar svårigheterna i tre- fyra års åldern. Det är viktigt att intervention sker så tidigt som möjligt då tidiga stödinsatser reducerar risken för att svårigheterna ska bli befästa. 

 

Logopedisk behandling

Den första kontakten med mottagningen består av ett samtal med vårdnadshavare. Huvudsyftet med detta besök är att ta ställning till om diagnos selektiv mutism föreligger. Vid besöket kommer du/ni bl.a. att få frågor om ditt/ert barns tidiga utveckling, men även frågor om familjesituation, förskola/skola, kamrater, fritid mm. Det kan även bli aktuellt med parallell kontakt med psykolog/läkare. Besöket tar ca 30-40 minuter och sker utan barnet närvarande. 

Efter nybesöket bokas det in tid för bedömning. Vi kommer bl.a. att kartlägga hur den selektiva mutismen visar sig, hur barnet fungerar i övrigt (inlärning, motorik, samspel mm.), hur familjesituationen ser ut mm. Vi kommer även kontakta barnets lärare/förskolepersonal för att få reda på hur barnet fungerar i förskola/skola. Det kan bli aktuellt med att vi åker ut till förskolan/skolan för att göra en observation och samtala med berörd personal. Vi önskar även se en film-/ljudinspelning av barnet för att få en bild av barnets kommunikation med familjen. Ibland kan det även bli aktuellt med en bedömning av den språkliga förmågan, det vill säga att vi mäter barnets språkliga förståelse och språkliga uttrycksförmåga.

Individuell kartläggning

Är det ett barn i skolåldern genomförs ofta en språkutredning. Logopeden träffar då barnet vid ett eller fler tillfällen och gör en omfattande kartläggning av barnets språkliga förmågor. Sedan skrivs ett utlåtande som vårdnadshavare får ta del av. Efter överenskommelse med vårdnadshavare kan logopeden sedan komma till skolan för ett möte med ansvarig skolpersonal och vårdnadshavare då logopeden ger anpassade rekommendationer om stöd och anpassningar utifrån barnets individuella behov. Exempel på rekommendationer kan vara bildstöd i undervisningen, anpassade instruktioner och ge förförståelse vid t.ex. muntliga genomgångar.

Behandlingsplan

Efter att den inledande bedömningen färdigställts får familjen återkoppling genom ett samtal där vi även bjuder in förskola/skola för att planera gemensamma insatser. I samband med detta upprättas en vårdplan där vi kort sammanfattar barnets/ungdomens problematik och vilka åtgärder som planeras. Selektiv mutism tar oftast lång tid att behandla, i synnerhet om barnet är äldre och har varit tyst under en längre tid. Kontakten med mottagningen blir därför ofta långvarig.

pa_uppdarag Region stockholm.png